Vi behöver nog tänka om
Alla mediehus inser nog vikten av att ha en granskande journalistik, men i tuffa tider med besparingar, nedskärningar och en minskande marknad är det inte helt lätt att samla de nödvändiga resurserna för detta.Thomas Lundkvist på Mediamentorerna har tagit fram en modell för hur lokala mediehus ska kunna lyckas med bättre med sin grävande journalistik.
Varför har du tagit fram den här modellen, Thomas?
- Dels för att villkoren för den lokala journalistiken ändrats mycket under senare år och dels för att vi vet att många kämpar med den här frågan och inte alltid har så lätt att hitta rätt väg.
Så hur ser huvuddragen ut i den här modellen?
- Det handlar om hur vi idag definierar granskningar, hur vi organiserar oss och olika publiceringsstrategier. Alltså hur, när och på vilket sätt vi ska publicera material.
Du var ju själv redaktör och chef för de redaktioner som producerade Striptease och Uppdrag Granskning i början av 2000-talet. Hur stora likheter finns det mellan de erfarenheterna och den modell du nu tagit fram?
- Själva grundtänket för en undersökande journalistik skiljer sig inte så mycket. De stora skillnaderna ligger i vad vi granskar och hur vi publicerar.
Hurdå?
- För ett lokalt mediehus skulle jag säga att inget ämne som intresserar och påverkar medborgarna är för litet. Vi har nån slags inre bild av att undersökande journalistik alltid ska avslöja maktmissbruk eller stora missförhållanden. Den föreställningen tror jag man måste släppa. För mig handlar det snarare om att bygga en kultur eller ett arbetssätt som kontinuerligt skapar mer självständig journalistik på läsarnas villkor. När vi lyckas med det, kommer vi också lättare lyckas med att avslöja eventuella missförhållanden.
Slutligen, dina tre bästa tips?
- Jobba alltid i team, även om de är små. Utse en redaktör som leder och coachar. Våga publicera stegvis och använd läsarnas reaktioner och tips för att fortsätta granskningen så länge den väcker intresse.
Varför har du tagit fram den här modellen, Thomas?
- Dels för att villkoren för den lokala journalistiken ändrats mycket under senare år och dels för att vi vet att många kämpar med den här frågan och inte alltid har så lätt att hitta rätt väg.
Så hur ser huvuddragen ut i den här modellen?
- Det handlar om hur vi idag definierar granskningar, hur vi organiserar oss och olika publiceringsstrategier. Alltså hur, när och på vilket sätt vi ska publicera material.
Du var ju själv redaktör och chef för de redaktioner som producerade Striptease och Uppdrag Granskning i början av 2000-talet. Hur stora likheter finns det mellan de erfarenheterna och den modell du nu tagit fram?
- Själva grundtänket för en undersökande journalistik skiljer sig inte så mycket. De stora skillnaderna ligger i vad vi granskar och hur vi publicerar.
Hurdå?
- För ett lokalt mediehus skulle jag säga att inget ämne som intresserar och påverkar medborgarna är för litet. Vi har nån slags inre bild av att undersökande journalistik alltid ska avslöja maktmissbruk eller stora missförhållanden. Den föreställningen tror jag man måste släppa. För mig handlar det snarare om att bygga en kultur eller ett arbetssätt som kontinuerligt skapar mer självständig journalistik på läsarnas villkor. När vi lyckas med det, kommer vi också lättare lyckas med att avslöja eventuella missförhållanden.
Slutligen, dina tre bästa tips?
- Jobba alltid i team, även om de är små. Utse en redaktör som leder och coachar. Våga publicera stegvis och använd läsarnas reaktioner och tips för att fortsätta granskningen så länge den väcker intresse.